söndag 4 september 2011

Stockholm Extreme

I torsdags (25/8) möttes Malin, Danne, Håkan och Christian i EGAR-familjen upp i Stockholm. Det var dags för ”attackturism” el Stockholmo. Vi hade några kända turismmål utstakade bl.a. Startplatsen på Kornhamnstorg i Gamla stan, Hellas friluftsområde ute i Nacka, Lillsved ute på Värmdö och målgången vid Sjöhistoriska museet. Vi började med att använda torsdagskvällen till att kitta i ordning utrustning. Vi bytte till underliggande roder på kajakerna (något som jag just nu var lyckligt ovetandes om, men kom att få ångra), fyllde USWE-systemen med Enervit mm mm.






Fredagen började med div. utrustningsavlämningar på Värmdö och Hellasgården. Vid Hellasgården möter vi Emma som för tävlingen är inlånad i laget Reijlers Kolmården. Vi passade på med lite snack och allmänt lagfix när Emma var med. Kl 11 fick vi ut kartorna vid Hellasgården. Nu hade vi rutten klar för oss. Frenetiskt sattes det igång att planera och rita rutter på kartorna. Malin plastade och tejpade ritade kartor i en sån mängd att utomstående säkert kunde tro att det försiggick någon form av kartproduktion vid vårt bord inne på Hellasgårdens lunchrestaurang.


Kl 16.20 parkerade vi bilen utanför Sjöhistoriska museet och begav oss in mot startplatsen. Det var många stockholmare som tittade lite misstänksamt på oss när vi tråcklade oss in på bussen med vingpaddlar iförda tights, ryggsäck, flytväst och en nummerväst över alltihop. Vi måste sett ut som en korsning av Michelingubbar och riktiga kanotnördar. Kl 17 gick starten. Tempot var högt från början. Vi löpte gata upp och gata ner på jakt efter kontrollerna i Gamla stan via Kungsträdgården till Stadshuset. Vid stadshuset slängde vi oss på våra luftmadrasser för att ta oss över vattnet till andra sidan och fortsätta löpningen. Vi ligger hela tiden top 4-5 nånstans. Ca 40 min in i tävlingen står det dock klart, Danne mår inte bra. Danne tar hängandes i löpsnodden med kartan beslutet att fortsätta och se om det går över.










Uppe på Erstaklippan vid Stadsgårdskajen är OL-sträckan över. Här får vi 20 min stopptid för att två av lagets medlemmar ska repellera sig ner till vägen nedanför. Lagets bästa repellerare Håkan och Danne löser uppgiften snabbt och smidigt och vi hinner alla pusta ut ett slag vid kajen därefter. Start igen, jakten fortsätter nu i Kustjägarnas tvåsitsiga plastkajaker. Efter ca 2 km får jag och Malin roderhaveri, en lina hade gått av. Som väl var räckte linan att knyta ihop igen. Vi höll vår plats i startfältet och gick in samtidigt som flera andra lag efter paddlingen. Nästa mål var Skidbacken i Hammarby. Här gjorde vi en orienteringsmiss och tappade säkert 15 minuter, trots att det egentligen borde ha varit rätt enkelt att ta sig dit (sett på kartan) och tack vare att vi gjorde några försök att få vägbeskrivning av lokalbor. Det visade sig att Hammarbyhöjden och Hammarbybacken inte alls är själva skidbacken Med pannlampa på navigerade Danne illamåendes till Hellasgården för växling till cykel. Här får vi reda på att vi har ca 15 min fram till en klunga med flera lag och att vi ligger på 8e plats. 
1h in på den riktigt tekniska cyklingen över berghäll, mkt sten och rötter i mörkret börjar Danne känna av frossa ordentligt. HALT! hördes rätt var det var bakifrån stigen. Det var Håkan som kört omkull och i fallet slagit av pannlampan från hjälmen, fram med repkittet (silvertejp och buntband). Lagat och klart, men i den paus som blev tas det gemensamma beslutet att bryta p.g.a sjukdom.
Dock så bestämde sig Malin och jag för att köra vidare utom tävlan…
Jag fokuserar nu på att komma in i kartan, trixig stigorientering med cykel gör det lite knepigt. Vi kommer till närmsta bemannade kontroll en cykeltransport/simmning 20m. Här möter vi Danne och Håkan som tagit närmsta vägen till kontrollen och meddelat funktionärerna att laget har brutit. Av någon anledning gör vi den snabbaste växlingen hittills på den här stationen enligt funktionärerna. Vi förstår inte, det var ju bara att kliva i vattnet och simma. Nu följer cykelorientering resten av natten ca 4h. Orienteringen är svår, delvis för att kartunderlaget är gammalt och att nybyggarandan i området varit frisk. Till råge på det så slocknar båda våra pannlampor utan anledning allt för tidigt. Med en reservlampa kortar vi av banan med några kontroller för att i god tid kunna göra nystart i tävlingstempo vid omstarten ute på Värmdö på morgonen. På vägen till Värmdö bestämde Malin och jag att allt skulle flyta bra nästa dag. Under de två timmar vi får vid nattvilan kokar Malin vatten och fyller två 24HMEAL-påsar, som vi äter för att ge magen lite riktig mat att arbeta med, till skillnad från de senaste 12 timmarnas gel, sportdryck och godis.



Omstarten går och vi skjuter iväg fulla med ny energi och nytt flyt. Näää… av någon anledning så börjar den här sträckan med trubbel. Snodden är för kort, jag kör i rodret i en sten. Jaja… Vi kommer iväg typ 5 min efter de snabbaste lagen i omstarten. Vi paddlar kors och tvärs mellan kontroller på skärgårdsöar. Flytet lyser med sin frånvaro. Jag hinner lura in oss i en onödig gjyttje/vass vandring och köra in i en sten till med rodret… Jaja vi kör på. Ett trevligt avbrott får vi på Kastellet i Vaxholm med lite labyrint och pussel. Därefter avslutar vi paddlingen och får äntligen sätta oss på cyklarna igen för lite landsvägsorientering.
Vi får syn på några lag längs banan. Jag föreslår för Malin att vi kanske ska cykla om lagen så fort vi kan bara för att se om vi fortfarande kan. Malin instämmer och vi drar upp värsta tävlingstempot, vi flyger förbi några lag även på en teknisk del av spåret. Haha! vi får tillbaka tävlingsandan och tar ett tyst beslut att köra allt vi har ända in i mål. Landsväg via stadsorientering till sista växlingen utanför Sjöhistoriska museet. Vi löper ut på sista OL rundan (8km på Djurgården). Vi lägger oss tätt bakom ytterligare ett decimerat lag återstående av två herrar. Här passar jag på att läsa in mig på kartan ordentligt. Två kontroller in i banan tackar vi för sällskapet och ökar tempot. Det är strålande väder och fullt med folk på Djurgården, orienteringen tar oss förbi tjutande folk i karusellerna på Gröna lund via Waldemarsudde och Kaknästornet tillbaks till Sjöhistoriska för sista kontrollen som innebär simning. Ahh det har väl aldrig varit så skönt att simma 20m i grumligt stadsvatten. MÅL
Tack Team Polarpuls! Jag och Malin fick ett riktigt bra långpass till livs, sen är det ju så att det bästa medlet för framgång är motgång, rejäl motgång.

Bilderna är tagna av tävlingsarrangören

//Christian

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar