Så fredag eftermiddag satt vi där igen, Christian och David på väg söderifrån i en bil mot Värmland. Emma i en annan bil på väg norrifrån. Vi möttes upp i Kristinehamn och begav oss till Erik (Davids svåger). Erik stod som vanligt med öppna armar och bjöd in på Tacobuffé (bästa laddningen, tack Erik!). Efter lite utrustningspill, vätskefyll mm, så gick vi till kojs.
Uppe med tuppen och Erik laddade oss igen inför racet. Det ger inte mycke vila att ha ett multisportlag på besök. (Erik skulle faktiskt också upp tidigt och iväg, sa han...)
På tävlingsplatsen gick allt på rutin, vi lastade av kajaker och kanot vid ilägget. Fyllde växlingsrutan med utrustning att växla till + lite bra att ha grejor. Kl 09.00 fick vi kartorna, vi ritade vägvalen, plastade och kontrollerade åt vilket håll vi skulle bege oss efter de olika växlingarna. Banan innehöll två orienteringslöpningar, två paddelsträckor och en snitslad cykling på stig/grusväg.
![]() |
Foto: Pernilla Söder |
Starten gick och vi gav oss ut på den första löpningen. Vi la oss i tätklungan och lät benen löpa. Det gick fort... åtminstone till en början. Emma kände sig från mitten av denna sträcka illamåendes och kraftlös, avslöjade hon efteråt. Det gick tyngre ock tyngre, vi tappade tätklungan, trots att vi slet som djur (ffa. Christian som fick dra en allt mer illamåendes Emma väldigt hårt). Vi växlade ut på paddling utan täten i synhåll. Gjorde en hyffsad paddling och tog in på några lag. Därefter ut på orientering igen.
![]() |
Foto: Pernilla Söder |
Vi tog oss igenom orienteringen med två egentliga missar som vi tappade ca 5 min på. I övrigt bra orienterat, men det kunde gått bättre även här... Tillbaks till kajakerna utan koll på vilken placering vi ligger på. Ca 5 km in på den 8,6 km långa andra paddlingen möter vi täten och räknar därefter ner oss till 11e plats... Grrr! Vi är starka i paddling, så tack vare det och frustration över placering paddlar vi oss upp till 9e plats. Vi växlar ut på cyklingen och ger järnet i den värmländska skogen, eller så mycket järnet det gick... Emma mådde allt sämre, men bet ihop och försökte kväva illamåendet. Under ca 3 mil kör vi ifatt och om ett lag och cyklar i mål på 8e plats.
Orsaken till Emmas illamående och totala formsvacka? Tja, kanske harpesten (en konstig bakteriell lymfinfektion) hon drabbades av tre veckor innan. Eller det faktum att hon vart dunderförkyld dagen efter tävlingen, kanske ett litet virus fel som låg och väntade på att få bryta ut.... Ja, ja, Vila och omladdning....
Vi har haft det tungt med sjukdom på de två senaste tävlingarna. Men när vi får vara friska och de andra pusselbitarna faller där de brukar så ska vi upp på pallen igen, det är vi säkra på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar