Racerapport Raid Uppsala

Då var det dags - sista tävlingen för året! Så det var med blandade känslor som vi stod på startlinjen 8.30 i Sunnerstagropen, med minus två grader i luften och höstdis omkring oss. Raid Uppsala är lite längre än de övriga korta tävlingar vi har  kört denna säsong. Vinnartiden var beräknad till sex timmar, istället för de sedvanliga 4 timmarna i cupen. Kanot istället för kajak stod på programmet, och det var bra att Christian hade varit upp till Umeå helgen innan så att vi fått öva ihop oss. Det lönade sig!

Starten gick med en 4 km snitslad löpning som prolog. Vi låg med bra i täten och växlade efter 13 min i toppen tillsammans med Malin & Danne, samt de andra två lag som vi trodde var våra huvudkonkurrenter; City Wolfs med Andreas Mathisen & Åsa Erlandsson samt Statkraft med Arvid Björkrot & Ingrid Stengård.

Snabb växling och ut på kanotpaddlingen på Fyrisån. Direkt tar vi täten - övningen i Umeå lönade sig! Vi utökade så sakteliga ledningen och låg i toppen med bara två herrlag framför oss. Sträckan gick först norrut på Fyrisån, för att sen vända söderut och tillbaks ned till Stocksundsbron som den mest södra kontrollen. Därefter tillbaks till TC i Sunnerstagropen. Vid växlingen in från kanoten så ledde vi med 1,5 min över City Wolfs, med drygt 4 min ned till treorna Statkraft.

Foto: Martin Wichardt 

Direkt ut på löpningen ned till Alnäs och de väntande hinderbanorna som vi hade scoutat kvällen innan. Bestod bla. av lian-svingning, spindelnäts-"klättring", klättring över och under stockar. Sen till cykeldepån vid Stocksundsbron och ut på cykelorienteringen.

Snabbt byte och sen iväg. Vi körde med kartställ båda två och hade lagt upp det så att vi navigerade till varannan kontroll, så att en kunde läsa in sig på nästa kontroll medans den andra navigerade till närmsta kontrollen. Samtidigt som vi backade upp varann för att minimera felkörningar. Funkade jäkligt bra! Orientering är ju vår största svaghet, men det gick riktigt bra, åtminstone till en början. Vi drygade ut våran ledning med ytterligare någon minut. Vi hade nu legat i flera minuters ledning i ca två timmar. Så jäkla skön känsla!! Tvåa efter oss var fortfarande City Wolfs, och därefter Herr & Fru Lindberg tätt följda av Statkraft.

Sen small det! Vi gjorde ett navigeringsmisstag och tappade fyra minuter! F-n! Tappade nu ned till fjärde plats. Höll ihop resten av cykelorienteringen och kunde växla till löp-OL fortfarande på fjärde plats.

Foto: Martin Wichardt

Kort snitslad löpning till starten av löp-OL. Först där fick man kartan. Oj! Inte lätt! Och som sagts tidigare: orientering är inte direkt vår styrka... Speciellt inte löp-OL. Här kunde vi inte heller längre backa upp varann eftersom Emma inte kan hänga på snodd i Christians löptempo och samtidigt läsa kartan. Så nu var Christian "on his own". OL-banan gick i ett stigrikt friluftsområde med många nya stigar och avverkningsvägar som inte fanns med på kartan. Bommade första kontrollen. Här kom nu Malin & Danne ikapp och om medans vi i vårt kartläsningstempo såg tiden ticka iväg. Ytterligare en rejäl bom till andra kontrollen. Någonstans mitt i banan släppte det lite och det började gå bättre, men inte direkt bra. Till råga på navigeringsterrorn gjorde Emma en REJÄL vurpa på några hala rötter och flög i luften och landade på knät som svullnade upp och gjorde ganska så ont. Halta, lytta och lite besvikna, förde vi nu en inre kamp för att hålla högt tempo ända in i kaklet.

Utefter banan blev vi omsprungna av ytterligare ett mixlag som var riktigt vassa orienterare, och på slutet av banan så kom ett tredje lag ikapp oss, från Gefle Multisport. Vi sprang med dem resten av banan och kom in till växling till cykel samtidigt.  Vi växlade betydligt snabbare än dem och kunde dra iväg på den snitslade cyklingen. Två varv på teknisk stig kring Kungshamn Morga. Riktigt fint och kul! Körde okej, varken tappade eller tjänade tid jämfört med ledningen.

Sista delen av banan bestod av OL-löpning (igen). Kort men kuperad banan kring Sunnerstaåsen. Den gick inget vidare heller, flertalet små bommar. På en av de sista kontrollerna så kom Gefle Multisport (som är duktiga orienterare) ikapp oss igen. Vi utgick från en kontroll samtidigt men tog två olika vägval. Vi lyckades slå dem med ca en halv minut till näst sista kontrollen. Till sista kontroll tog vi återigen olika vägval - och helt plötsligt var de drygt en halv minut före oss!! Shit! Vi spurtade för allt vi var värda (och hade faktiskt snabbaste tiden av alla lag från sista kontrollen till mål!), men nådde inte hela vägen fram och de gick i mål 16 sekunder före oss.

Foto: Martin Wichardt

Ja, så från säker ledning i drygt två timmar till en sjunde plats... Klart vi är besvikna! Vi hade det i kroppen, men inte i knoppen! Sen så var det ju så fasansfullt mycket orienteringslöpning (ca 2 mil!)  - vår svagaste gren, och försvinnande lite paddling (våran starkaste) och cykling (också stark). Så hade det varit lite mer "multisport" och mindre löp-OL så hade det nog gått bättre. Men det är ingen idé att gräma sig - bara att ta nya tag till nästa säsong…

…Å vilken säsong det kommer bli, det är ju så fantastiskt kul att tävla! Men nu ska det bli skönt att träna hårdare och mer regelbundet utan att behöva tänka på uppladdning för tävling varannan till var tredje helg som det har varit nu större delen av sommaren/hösten. Det faktum att vi vet precis vad vi måste förbättra är grymt inspirerande - orientering och löpning!! Och vi har en hel lång vinter på oss... Är taggade till tänderna inför denna vinterträning och vi räknar med att komma igen starkare än någonsin! Så se upp nästa säsong...

// Emma & Christian

Raid Uppsala

Sista rycket på multisportsäsongen 2011. Raid Uppsala, en klassisk tävling med en beräknad vinnartid på 6 timmar och med obligatorisk kanadensarpaddling gick av stapeln den 15 Oktober. Vi anlände till tävlingscentrum i Sunnersta strax söder om Uppsala vid 06.20 på lördagsmorgonen. Det var fortfarande mörkt, marken var täckt av frost och det var nog någon minusgrad i luften. Det kändes helt klart att säsongen sjöng på sista versen.
Jag (Daniel) skulle tävla ihop med Malin och Christian ihop med Emma. EGAR hade alltså 2 lag på startlinjen i långa mixklassen. Målet var självklart pallen men vi visste att det skulle bli hårt. Det fanns flera lag som ville vara med och slåss i täten och Malin och jag hade aldrig tidigare paddlat kanadensare ihop.
Starten gick 08.30 och då hade vi som vanligt placerat ut cyklar, energi, vätska, kanoter, paddlar, ritat in vägval och värmt upp. Första sträckan var en 3,5km lång snitslad löpning på ett kuperat elljusspår. Tempot drogs genast upp av herrlagen och det gick som väntat fort. Vi låg på en 3:e, 4:e plats under sträckan tillsammans med Christian & Emma. In till växling, greppa kanoten och springa de ca. 200 metrarna ner till Fyrisån. Det strular lite och vi tappar några meter till Emma & Christian som direkt sätter iväg med hög fart. Det märks att de har tränat kanotpaddling och de drar ifrån övriga mixlag på sträckan. Vi håller ihop det hyfsat och växlar ut som 5:a efter paddlingen.
Löpning i fortsatt högt tempo till en ganska enkel men rolig hinderbana som går smärtfritt.

Efter hinderbanan var det löpning till cyklarna och ut på en MTB-orientering. Sträckan är riktigt rolig, lagom mycket orientering, vägval, fina stigar och det går bra för oss. Det känns som att vi gör en bra sträcka och vi hoppas att vi tar in på lagen framför. När vi kommer tillbaka till växlingen ser vi Christian och Emma ge sig ut på den drygt 8 km långa orienteringssträckan. Vi växlar snabbt och springer mot startpunkten där kartan finns. Jag konstaterar att det är ett väldigt stigrikt område och att det finns möjlighet till stigvägval till kontrollerna. Jag blir lite feg och väljer att gå på säkerhet på orienteringen, tyvärr så gick det snabbare att gå rakt på så vi tappar lite mot täten på sträckan. Vi passerar dock Christian & Emma vid första kontrollen och är nu uppe på en fjärdeplats. Vi vet dock inte vilken placering vi har då varken speaker eller funktionärer verkar ha en aning om hur det går i tävlingen. Vi håller uppe löptempot ganska bra på de fina stigarna och når återigen cyklarna för att gå ut på näst sista sträckan, snitslad MTB. 2 varv på en jättefin slinga och vi gör vad vi kan för att kämpa oss närmare täten. Vi tar in lite grann men långt ifrån tillräckligt. Efter cykelsträckan återstod bara en ca. 3 km lång orienteringssträcka som skulle ta oss upp och ner för slalombacken ett antal gånger. Benen som hittills hade känts ganska fräscha började nu bli lite slitna. Som tur var så var det för långt både framåt och bakåt i tävlingen så vi kunde ganska komfortabelt avsluta tävlingen och gå i mål på en fjärdeplats efter drygt 5 timmars tävlande.
Bra tävling, fina banor, en helt okej prestation som inte riktigt räckte till för att vi skulle nå pallen. Ytterligare några erfarenheter att ta med oss inför en höst och vinter med många och långa träningspass. Nästa år skall det förhoppningsvis bli lite färre fjärdeplatser och lite fler pallplatser.

//Danne

Tävlings-/träningshelg i Umeå

Den 7-8/10 skulle Försvarsmaktsmästerskap i terräng- och väglöpning avgöras i Umeå. Jag åkte upp torsdag kvällen innan terränglöpningsstart. EGARs nordligaste lagmedlem Emma, som bor i Umeå, mötte upp mig och körde mig direkt till första planerade träningspasset på vad som även skulle visa sig bli årets definitivt hårdaste träningshelg. Pannlampe-paddling på en blåsig norrländsk insjö. Det blev väl mest synk- och teknikträning, men ack så viktigt. Vår tanke var att under min Umeåvistelse passa på att träna inför tävlingen Raid Uppsala helgen efter. Vi ställer då upp i mix långa klassen.

Fredagen inleddes med tävling i terränglöpning 4,1km. Tempot blev som distansen lovade, högt. I ganska grym kupering fick jag släppa förstaklungan på 6 man 500 m efter start. Därefter låg jag som vanligt för mig själv och höll tempo, tills halva sista varvet då nån kom ifatt bakifrån och fick mig att inse att jag måste öka, så jag ökade… Jag inser att jag säkert kunde ha disponerat kraften bättre över hela loppet, men det räckte ändå till silver i klass H35.

Efter målgång och prisutdelning med lunch på Skyddscentrum (Försvarsmaktens anläggning i Umeå) mötte jag upp Emma för ett MTB-orienteringspass. Emma hade förberett kartor med kontrollpunkter i det stigrika Gamlia-området (löp/skid/cykel-träningsområde) och på I 20’s gamla övningsfält. Jag fick äran att låna Scotts MTB en 29” SCOTT RC hardtail, vilket var perfekt då jag i dagarna måste bestämma mig för vilken cykel jag ska köra på nästa säsong. Valet står mellan TREK 29” hardtail eller heldämpad. Det blev ett riktigt bra pass, vi körde på i ganska högt tempo för att stressa till det med kartläsningen som på tävling. Emma agerade andre-kartläsare och gjorde det med bravur. Alltid bra att ha någon som dubbelcheckar alla vägval. Vissa vägval blev så tekniska att vi stannade och körde hindrena igen. Vi övade bl.a. "hopp-över-stock" flertalet gånger. Efter ca 3 h började det skymma och bli riktigt kallt så vi avslutade passet och begav oss hemåt. Cykelvård och middag hemma hos Emma och Scott. Därefter satte jag och Emma igång med den tredje uppgiften med helgen; sponsorsarbete.

Lördag morgon och busstransport till TC för Umemaran. Starten gick kl 11. Första klungan bestod av 12 löpare inkl mig. 1 km efter start var klungan spridd på 300 m och jag låg längst bak av oss. Efter 6 km såg jag inte längre någon framför mig eller bakom, jag försökte hitta ett tempo som jag trodde jag skulle kunna hålla resterande 15 km. Efter ca 9,5 km mötte jag täten som kom ifrån vändpunkten mitt på sträckan. Han som ledde såg riktigt medtagen ut, svettades jättemycket och flåsade som om han låg på 90% av max. Då gick det upp för mig att jag kanske såsade lite. Jag ökade och sprang snart ifatt och om en löpare som stannade för att stretcha!? När halva loppet var sprunget vände jag runt en kon och hade 10,5 sköna km kvar. Nu fick man se hela startfältet, vi ”hejjade" på varandra och jag höll mitt nya tempo. 2 km efter vändningen kom en kadett som deltog i FMM:et ifatt mig och la sig bakom, vi hejade på varandra när jag vände mig om efter att ha slukat en mugg sportdryck vid en vätskekontroll. Jag sprang och tänkte för mig själv att jag måste skaffa en GPS/pulsklocka så jag ser hur jag ligger. Jaja ”skit samma” nu var det bara att mjölka på resterande 6-7 km. Med 2 km kvar till mål ökade vi något ytterligare, och det kändes bra, sista 200 m ökade vi lite till och swisch kom kadetten som en avlöning förbi. ”Kör då!” skrek jag tre gånger i mitt adrenalinrus för att få honom att ta ut sig ordentligt på väg över mållinjen. Jag slutade 10:a totalt 5:a totalt i FMM och 2:a i H35, på tiden 1.24.45. Silver igen! Men det kunde gått lite fortare tror jag : ) Efter målgång väntade Emma med nästa två träningspass! Men först prisutdelning.

På eftermiddagen körde vi ett till kanotpaddelpass i höstsolen på Nydalasjön och efter paddlingen blev det löpning i distanstempo på Nydalas skidspår. Sen var jag ”lite” mör i benen. Då var det dags att återigen jobba med sponsorer och dylikt. Det har sagts förr: EGAR ligger inte på latsidan…

Söndag, min sista dag i Umeå. På agendan stod långpass mtb. Jag hade återigen förmånen att få cykla på Scotts 29er. Strålande sol och typ 2-3 grader, is på vattenpölarna. Vi startade passet på en vandringsled, Isälvsleden, i Åmsele. Till att börja med 4 mil ”singel track” med få inslag av grusväg, gud så fint! Tallhedsunderlaget var liksom extra fast av den låga temperaturen. Ungefär efter 2 mil fick man korsa ett sund i en sjö med roddbåt för att fortsätta på leden. Ett trevligt avbrott för trötta ben.

Efter 4 mil tog vi matpaus, gröt och en kopp varmt vatten : ) De resterande 3 milen på asfalt tillbaks till bilen gick fort, dels var det kallt och dels gick flyget hem ganska hastigt. Med nånstans 1,5 mil kvar släppte Emma mitt hjul och cyklade upp jämsides och frågade ”Ska jag dra lite? Det har gått lite långamt de senaste fem minuterna” "Eh ja, ok!” sa jag. Mina ben hade nu fått vad de tålde för den här helgen. ”Thank you Lord!” utbrast jag när vi var tillbaks i Åmsele. En och en halv timme senare satt jag på flyget hem…

…Tack Emma och Scott för en grymt bra helg i Umeå!

//Christian

Racerapport herr, femmansmultisportrace-Göteborg, 1 oktober 2011

Jag skulle tävla för förstagången under EGAR flagg. Min tävlingskamrat Christian (mean machine) Eriksson.

Jag tycker jag är hyfsat grundtränad och har tävlat i två cuptävlingar tidigare denna säsongen så helt grön var jag inte. H***vete vad jag fick bita i det sura..

Det hela  började med att vi lastade på Fredagen i Eksjö som vanligt, idrottsavdelningens minibuss fick ställa upp ännu engång för laget. 3 cyklar skulle med och 4 surfskis tillsammans med all annan tävlingsutrustning. I bilen jag, Christian och Danne. Danne skulle tävla i mixklass med Malin som skulle ansluta i Gbg. Fredagsnatten sov vi i min brors övernattningslägenhet för att ha ett bättre stridsvärde inför tävlingen på Lördagen.

Tävlingen gick på känd terräng, Skatås närmare bestämt vid Delsjön.

Tuff, kuperad terräng med sankmarker och partier med tung undervegetation.

Beskrivning av banan:

Sträcka 1, 5min cykling längs stnitslad bana till tc 2

Sträcka 2, Löpning/orientering (start/slut vid tc 2)

Sträcka 3, mtb orientering (start  tc 2, slut tc 1)

Sträcka 4, paddling

Sträcka 5, kontrollplockning (valfritt transportsätt)

Avslutning med hinderbana och spurt med utlovat spurtpris från sista kontrollen till målportalen.

Starten gick, enkelt bara att följa killen med gula ledartröjan. Killen stannar, fältet är loss..fullt ös!

Pulsen stigandes, uppförsbacke till vattentornet, syreskuld begynnande mjölksyra…bra början…

Vid vattentornet lägger vi cyklarna och tar på orienteringsskorna för bättre fäste. De riktigt ruttade lagen hade valt att cykla med orienteringsskorna på och var riktigt snabba iväg ut på sträcka 2. Vilken miss!

Christian bytte om snabbare än jag.

 Vi kom iväg ned för branterna och ned i första sumpmarken därefter upp på en stig, några lag precis framför och några just efter oss, tempot ökar Christian orienterar.

Det märks direkt att han är i mycket bättre form än jag så vi kopplar fast draglinan. Man är aldrig snabbare än den lånsammaste i laget, bättre vi fördelar krafterna.

Jag bara springer efter Christian nu och glor på snöret imellan oss, vill inte han ska behöva dra mig förmycket, måste hålla tempot så linan är slack.

 Ska man dela in ansträngningsnivån i färger där grönt är snacktempo, orange är högt ca 70%  och rött ja då känner man att väggen närmar sig. Jag låg på rött nu, bara att bita ihop.

Christian gjorde inga större orienteringsmissar och vi kom fram till klippan där vi skulle göra ett förannonserat klipphopp ned i en sjö. Vi hoppade direkt, skönt vila, kallt vatten. Simmade ca 15m upp på en klippa och stämplade kontrollen.

Vidare genom terrängen över kärr, uppför branter, nu säger jag åt C att jag måste gå uppför…Det höga tempot har gett konsekvenser.

En kontroll kvar. Längtar efter att få göra något annat, vad som helst men inte springa mer. C har varit ett monster rött tempo med mig hängandes efter, jag är imponerad (mean machine).

Skobyte, upp på cykeln efter att ha visat upp vårt förstaförband på anmodan av kontrollanter (obligatorisk utrustning).

Efter en trevande inledning på sträcka 3 ned för hala bergshällar och leriga stigar med mer bärandes cykel än åkandes kom vi till sist ut på en gusad stig. Pulsen hade nu kommit ned till orange, C orienterar fortfarande vilket var vår plan eftersom jag skulle ha fullt sjå att hänga på i hans tempo och med mjölksyra sprutandes ur öronen gör man inga bra vägval.

Omställningen från löptempo till cykeltempo gjorde att orienteringen inte hängde med riktigt. Vi kom in på en parallellstig till den som vi skulle åkt på.

Minutrana sprang iväg, panik. Vi kom på vårt misstag och gick på kompassriktning med cyklarna på axeln över till den rätta stigen. Äntligen rätt stig men är vi framför kontrollen eller bakom dvs ska vi höger eller vänster. Vi chansade åt höger… Efter ca 10min ömsom bärandes ömsom cyklandes på tekniska partier möter vi ett annat lag. Har ni tagit kontrollen? Svar nej!

H***vete! Helt om, framåt som man säger.

Nu har vi tappat ca 20-30min på ren orientering och därmed misslyckats med att nå vår målsättning som top 10 av de 100 herrlagen som stod på startlinjen.

Vi kommer in till tc 1, alltså start platsen där alla lag fållorna finns. Sträcka 4, paddling. Jag har hittills aldrig lyckats paddla min surfski utan att gå runt (gjorde inköpet 5veckor tidigare) så lite nevöst var det att kliva i.

 Vi hade redan kopplat kajakerna eftervarandra med C i täten enligt standardrutin vid det här laget, mean machine!

Vi paddlar förbi flera lag trots att jag har lite problem med balansen. Gött!

Känns som om vi är på väg in i tävlingen igen. C har fått överta stämplingsansvaret nu under paddlingen eftersom det skulle kunna ställa till det för mig och riskera att gå runt. Blöta var vi ju redan men det tar tid att komma upp igen efter en vurpa.

En av paddlingskontrollerna sitter mitt ute på en flytande mosse. Vi kliver i vattnet, drar upp kajakerna en liten bit och klaffsar in mot kontrollen, sjunker ned till höften – upp igen och vidare. Stämplar och paddlar vidare, tar ca 2 kontroller till på väg intill tc 1 där ny karta med kontrollplockning väntar.

Vi planerar snabbt att vi ska ta ca hälften av kontrollerna med cykel och resterande med surfskis. Suger i oss varsin gel, drar på cykelskorna och tar en ny flaska med enervit sportdryck. Danne och Malin har precis gått i mål och skriker något åt oss om att kämpa vidare.

Tempot är nu nere på orange och det känns som om vi återhämtat lite under paddlingen pga av vi inte kunnat gå för fullmaskin.

Christian tar revanch och orienterar riktigt bra på cykeln. Vi kommer in till tc 1, lägger cyklarna , ny gel från lådan i vår fålla, rusar ned till skina.

Efter flera vurpor i samband med landstigningar för att ta kontroller på olika höjder invid sjökanten kan vi nu se tc 1 och hinderbanan. Ökar tempot in i det sista, kränger av flytvästarna och springer in i hinderbanan.

Första hindret en 2 m hög vägg, baggis för officerarna, ett balanshinder senare är vi framme vid sista kontrollen. Vi minns spurtpriset så därför tar vi en mikropaus för att hämta andan, stämplar och far iväg. C alias mean machine som skjuten ur en kanon glidandes på mage genom sista kryphindret och jag efter. Bara sista backen upp nu. Jag hinner inte med C, efter 6 timmar och ca 20 min är benen helt slut. Med en sista kraftansträngning målstämplar vi.

Äntligen!

En 31a placering och en massa erfrenhet och träningsmotivation rikare. Nästa säsong då ska jag kunna hålla ett högre tempo utan att gå på rött. Stor elloge till Christian som är i grymt bra form nu!

Bra jobbat!

Mean machine!

/Martin

Årets sista cuptävling.

FEMMANS MULTISPORTRACE FÖR MIXLAGET 
Helgen som gick avgjordes Svenska Multisportcupen med den sista deltävlingen i Göteborg. Mölndal Outdoor hade med en spännande bana och fint väder bäddat för en rafflande avslutning. Tyvärr så var möjligheten att vara med och slåss om pallplatserna redan körda för våran del. Detta till stor del beroende på sjukdomar i laget mot slutet av säsongen och de prioriteringar vi gjorde i inledningen.

Malin och jag (Daniel) skulle försvara camoflagefärgerna i terrängen kring Delsjön och Skatås.
Tävlingen började med paddling och start sittandes i kajakerna. Efter ca. 200 meter så skulle det lyftas över en liten smal landremsa. Här gällde det att stå på max redan från start för att vara bland de första till lyftet. Vi fick en bra start och nådde lyftet som 3-4 lag ungefär. Lyftet gick bra och vi kunde sedan ta en plats högt upp i fältet. Vi låg bland de 3-5 främsta lagen under paddlingen. Polarpuls med Jonte & Carro seglade dock ifrån oss övriga med en överlägsen paddelsträcka. Paddlingen innehöll det mesta, bojar som skulle rundas, kontroller, ett kort lyft, ett lite längre lyft och en kontroll ute i en mosse där vi fick lämna kajakerna för att springa och stämpla. Vi höll ihop paddlingen ganska bra och var 4:e lag upp ur vattnet, med häng på Up & Running och City Wolves. Omedelbart bakom oss jagade SMS/City Wolves.
Vi växlade till cykel för en kort linjeorientering uppför, bara för att jaga upp pulsen och fresta benen med lite mjölksyra. Efter detta väntade en drygt 60 minuter lång orienteringslöpning i den brutala Skatåsterrängen. Vi sprang här tillsammans med SMS/City Wolves och sträckan gick tack vare stabil orientering riktigt bra. Mot slutet av sträckan fick vi hoppa från en klippa ner i vattnet och ta en kort svalkande simtur. Alltid skönt med bad i Oktober.
Tillbaka på cyklarna ut på en lite längre cykelorientering med ett ganska långt parti av riktigt teknisk stigcykling. Här fick vi släppa ryggen på SMS/City Wolves och tappade några minuter efter några småmissar på orienteringen.
Tillbaka på TC på en fjärdeplats fick vi ut kartan till den sista sträckan. Denna sträcka var en kontrollplockning där vi fick välja själva hur vi skulle ta de 10 kontrollerna. Springa, cykla, paddla, simma och i vilken ordning? Frågorna var många och klockan tickade under tiden vi försökte bestämma hur vi skulle göra. Vi valde att börja med cykling till 4 kontroller, springa till en och därefter paddla till de sista 5. Under sträckan såg vi de andra lagen men vi visste ju inte vilken taktik de valt och kunde därför inte heller lista ut hur vi låg till. Vi gjorde en bra sträcka och tog in någon eller några minuter på lagen framför men det räckte inte. Efter en avslutande kort hinderbana sprang vi, efter 4,5 timmars slit,  in som fjärdelag under målportalen. 6 minuter från en tredjeplats och 7 minuter från andraplatsen.

Nu tar vi sats mot årets förmodligen sista multisporttävling Raid Uppsala om 2 veckor. Då kommer jag och Malin tävla ihop igen. Dessutom kommer Emma och Christian tävla ihop. Raid Uppsala är en lite längre tävling med en beräknad segrartid på 6 timmar. Skulle sitta fint med 2 EGARlag på pallen!!
//Danne